Operationen

Som ni säkert har märkt så har det varit dåligt med blogginlägg från min sida på den senaste tiden. Jag tänkte att det var på sin plats att förklara varför.
 
I slutet av Januari så blev jag sjuk. Lunginflammation var diagnosen på vårdcentralen. Fick antibiotika och skulle vila upp mig så skulle det bli bättre. Trots att jag fått medicin så blev jag bara sämre och sämre. En dag så åkte jag in till akuten. Det första jag fick göra var att röntga lungorna som såg friska ut. Jag berättade att jag inte alls hade ont i lugnorna, bara andningssvårigheter. De satte igång och undersöka hela kroppen då jag berättade att smärtan satt i ryggen och i magen. De misstänkte blindtarmen, så jag fick göra ett ultraljud. Ultraljudet visade en förstorad njure samt att min urinledare är böjd istället för rak vilket resulterar i att urinen inte kommer ut utan stannar kvar i njuren.
 
De kunde inte se någon direkt anledning till varför jag skulle ha så, så jag blev nedskickad till skiktröntgen för att få en tydligare bild över njurarna. När provsvaren var klara så var diagnosen fastställd. Östling mekanism. Vilket innebär en medfödd förträngning på urinledaren. Fick en kallelse till en urolog. Väl hos urologen så fick jag mer information om sjukdomen och blev uppsatt på väntelistan för operation, väntetiden beräknades vara 3 månader. Fick med mig smärtstillande hem som tog bort det värsta av smärtan.
 
Efter någon vecka så fick jag tid för operation den 20 Mars. Jag fortsatte att jobba trots att jag hade enormt ont, så tiden innan operationen fick åt till att jobba och sedan försöka överleva resten av tiden och sova så mycket som var möjligt.
 
Dagen kom då operationen skulle bli av. Jag var verkligen livrädd. Operationen tog  ca 4 timmar. De rättade till urinledaren genom att operera in ett tillfälligt stent som ska sitta kvar till i slutet av April. Det sitter fast i njuren och går sedan genom hela urinledaren och avslutningsvis sitter den fast i urinblåsan. Sedan skar de bort en hel del av njurbäckenet. Operationen var lyckad och de lyckades på första försöket genom titthålskirugi. Här är en bild på hur magen såg ut 6 dagar efter operationen när svullanden hade gått ner så det inte såg ut som jag var gravid i 7e månaden.
 
 
Jag hade väldigt svårt att vakna upp efter narkosen och låg på uppvaket nästan hela dagen samt kvällen. När jag väl vaknade så försökte jag använda min högra arm för att klia mig på näsan. Den kändes tung och jag reagerade på att den inte ville göra det som jag ville. Jag fick efter en kamp upp armen som genast flög ut över sängkanten. Märkligt, tyckte jag. Försökte igen men det hände samma sak, då förstod jag att jag inte hade någon känsel i den. En sjuksköterska såg att jag var vaken och kom för att titta till mig, då frågade jag henne vad de hade gjort med min arm. Hon ringde direkt på en av kirurgerna som opererat mig som kom för att titta på armen. Deras förstod direkt vad som hade hänt - nervskada på grund av att de lagt min arm för långt bak under opereationen och inte varit försiktiga nog. De avvaktade en dag för att se om det skulle gå tillbaka, men det gjorde det inte.
 
Fick åka ner och träffa en neurolog som gjorde en massa tester på armen och handen som i dåläget var helt bortdomnat men samtidigt gjorde fruktansvärt ont. Tummen och pekfingret var värst, de gick inte att använda överhuvudtaget. Neurologen bekräftade läkarens tanke. Fick veta att det förmodligen blir bättre inom 3-6 månader. Från början skulle jag vara sjukskriven i 2 veckor efter operationen för att magen skulle läka, men det blev genast förlängt till 1 månad. 
 
Skulle ha legat inne i 2 dagar, men med tanke på skadan på armen så ville de ha kvar mig några dagar extra. Fick åka hem efter 5 dagar. Fortfarande med en trasig arm men med en mage som mådde helt okej tack vare all smärtstillande. Fick med mig en kartong med sprutor som jag skulle ta en gång om dagen - de var nästan det värsta med allt. Beundrar verkligen dem som klarar av att ge sig själv sprutor varje dag år ut och år in. Fick även historiens sexigaste stödstrumpor som jag skulle ha på mig under hela perioden jag tog sprutorna, vilket var i 14 dagar. Det var en obeskrivlig känsla att äntligen få ta av sig dem kan jag berätta! :)
 
 
 
 
Idag är magen mycket bättre. Har lite ont vid området där dräneringsslangen satt, men i övrigt är det inga problem. Stenten känner jag däremot av dygnet runt då det trycker på rätt bra. Obehagligt, men inte smärtsamt. Armen har blivit bättre på det sättet att det inte är bortdomnat hela tiden längre. Nu domnar det endast bort vid ansträngning. Däremot vaknar jag upp flera gånger varje natt av smärtor. Sedan har jag fortfarande svårt att använda tummen och pekfingret. Väldigt typiskt att det hände på höger arm med tanke på att jag är högerhänt. Långfingret får jobba flitigit när jag sitter vid datorn, kan jag lova! Har inte samma känsel i de två fingrarna som jag hade innan, det känns ungefär som om huden skulle vara jättetjock och hård. I slutet av månaden har jag en ny tid hos neurologen för uppföljning. Sjukskrivningen blev förlängd till efter det besöket via ett telefonsamtal med kirurgen som opererade mig som ringde för att kolla läget. Förhoppningsvis så kan neurologen ha något tips på lager som gör att armen mår bättre snabbare, kanske någon övning eller liknande. Jag håller verkligen tummarna för att det ska bli helt bra igen så småningom. Här kommer en bild på magen hur den ser ut idag. Förhoppningsvis så stämmer ordspråket att tiden läker alla sår i detta fall. Jag blir nästan tårögd när jag ser ner på magen, även fast jag vet att det där inte är något alls i jämförelse med vad många andra får för ärr. Jag antar att även jag kommer att vänja mig.
 
 
 
 Avslutningsvis så tänkte jag passa på att visa en av mina delikata måltider som jag blev serverad på sjukhuset. Ni kan ju stirra er blinda på den och sedan ha den i åtanke nästa gång er mat inte blir så lyckad som ni hade önskat. Det blir inte mycket värre än sjukhusmat. :)
 
 
Detta inlägg har tagit evigheter att knåpa ihop då jag inte får sitta så många minuter i sträck vid datorn för att inte anstränga armen för mycket - men nu vet ni varför jag inte har skött om bloggen som jag har velat. Ska göra mitt bästa att försöka uppdatera lite oftare! :)
 
FACEBOOKBLOGGRIKET BLOGLOVIN BLOGKEEN

Kommentarer
Jonnié Jonsson

Ja de jävla företaget är ju inte kloka, nje några pengar har det inte kommit och det lär det förmodligen aldrig göra heller

2013-04-15 @ 08:23:56 | http://jonniejonsson.com/
kaffehörnan

Hej fina du
Ojoj detta lät inte alls roligt. De gör ont i mig
kram

2013-04-15 @ 09:41:02 | http://www.kaffehornan.se
Anonym

Usch, låter som jobbiga veckor du haft! Hoppas du mår bättre och att såren läker fint nu, kramiz<3

2013-04-15 @ 11:11:37
Författardrömmar

Så jobbigt du har haft det! Hoppas såren läker bra och att du blir bättre i armen snart. Kram

2013-04-15 @ 18:26:09 | http://forfattardrommar.se
Mamma

Uch, det var en pärs för dig gumman.. Du skriver för jäkla bra i alla fall..Kram..

2013-04-16 @ 21:22:49
Mikaela

Härligt! :) Jag och min syrra ska ha en syskonkväll! Annars inget, själv då? :)

2013-04-17 @ 20:38:51 | http://mickisteoderakis.blogg.se
Rebecca

Vad skönt att operationen gick bra för dig! :-) Intressant läsning då jag själv väntar på operationstid för Östlings mekanism. I ca två års tid har jag blivit feldiagnostiserad med ländryggssmärtor efter mkt om och men så upptäckte dom vad det var på röntgen. Känns väldigt skönt att äntligen få veta vad det är för fel! Precis när jag varit på samtal hos läkaren där jag fick veta att jag måste göra en operation kändes allt bra. Men det är nu jag börjat tänka mer på hur allt kommer bli osv, känner mig lite orolig då allt är väldigt flytande fortfarande då dom inte vet om jag får nån tid i sommar. Sen blir jag lite förvirrad efter att ha läst ditt inlägg. 10e juni ska jag på röntgen, dom ville kolla lite mer detaljer inför operationen. Läkaren jag träffade sa att i samband med operationen skulle dom operera in en liten "slang" för att ha som kontrollåtgärd som sedan skulle tas bort efter 1 vecka. Är det så dom gjorde på dig med? Sen var det inte så mkt mer än det, han sa att jag kommer få några ärr på magen men knappt märkbara. Var så himla lugn när han sa det men så tittade jag på dina bilder och dom ärren ser ju mkt större ut än han menade. Blev lite ledsen och orolig :-( Hur känns det annars efter operation har du mkt ont? Vad fick du för restriktioner efteråt tex sa dom nåt om att du inte fick bada eller sola? Har planerat att åka på en sol och bad resa 1 vecka men det får jag nog avvakta med. Tacksam för svar! Blev så glad när jag läste ditt inlägg, har knappt hittat nån info om Östlings mekanism nånstans! /Rebecca

2013-05-29 @ 15:45:56
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback